Solen sken i morse.
Sol ute, sol inne, sol i sinne.
Heter ett ordspråk.
Jag tror dom som uppfann det ljög lite.
Eller tittade för djupt i flaskan, en solig dag.
För som sagt, solen sken.
Jag har i ett antal dagar gått med humöret nere i mina skor.
I takt med att molnen hopade sig under dagen,
i takt med att solen fick svårt att nå fram,
i takt med att regnet började ösa ner
så steg humöret avsevärt.
Nu mår jag som man bör göra.
Vet inte om det är skadeglädje, över att andra deppar ihop över vädret och får må som mig själv...
Eller om det är för att den brutalaste pmsen i världshistorien gick över i mens och jag fattade varför jag varit som jag varit.

Hur som haver, nu laddar jag för morgondagens jobbpass och sedan fotbollen nere i Falkenberg!