Krympling

Min rygg har börjat jävlas igen, och jag gråter mig igenom dagarna och smärtan. Eller gråter och gråter, men gnäller, rör mig försiktigt som om jag vore gjord av glas och väntar på tid hos sjukgymnast.
Tills dess är jag all doped up och älskar världen mer än någonsin.
Känns dock skönt att det inte ska behöva vara så länge till, igår och idag får räcka för annars tappar jag bort mig själv igen på vägen-
Det triggar tyvärr igång mina gamla junkie-tankar och värderingar.

Plockade ur halva rummet på skolan igår med eftersom jag ska/är sambo. Hittade en xanor under sängen och både jag och R kastade oss över den.
Till slut ttttade vi på varandra och beslöt oss för att slänga den. För det första hade en inte gjort varken till eller från och för det andra så är det inte så vi lever våra liv längre.
Så vi slängde den. Det skar i hjärtat på mig men jag är stolt.

Vädret gör mig lite glad.
Ryggen gör mig olidligt gnällig. Men men

Denna dagen har varit värdekass.
Imorgon ska jag städa, tvätta och hora hela dagen lång.
Ska flytta hit mina krejjer.

Sambo får thä win.
Eller?
Njae.
Jag är lite rädd.

Kokostopp

Rastlösheten är extrem. Kan inte sitta en sekund utan att vilja kräkas av uttråkning.
Så idag tvingade jag med mig herrn och åkte till Borrås skåra och fikade där. Sen har jag diskat, och nu gör jag kokostoppar.
Mmm. Sen hoppas jag somna vid tv:n för att slippa denna grymma rastlöshet. Den tar kål på mig, seriöööst.

Pothead

Igår var jag ute på en sjuhelvetes långrunda med Ida & Big. Tanken var att jag tänkte gå en halvtimme ungefär men med lokalsinne som jag vet inte vad så gick jag vilse och var borta i 1 ½ timme istället..
Vi traskade genom hagar och skogar och kom ut på andra sidan Åsa. Det var landet deluxe, med traktorer och skit.

För övrigt har mina trevliga drömmar som utspelar sig i andra århundraden kommit tillbaka och jag vaknar halvdöd och livrädd.

Fast inatt var jag hemma hos mamma och pappa, och befann mig i tvrummet när polisen ringde min mobil. När jag tittade ut satt det prickskyttar i telefonledningarna och pappa kom utramlandes ur sitt sovrum och gormade om att vi skulle spola ner haschet.
Det slutade med att han blev inlåst och vi fick inte hälsa på honom eller någonting.
Jag vet att jag tyckte synd om honom för att han fick åka till stationen i kalsonger och helly hansen strumpar också.
Skevaste drömmen på länge.

Nu blir det skoooola för hela slanten.

...

Hur dog han?
Han hoppade ut i tomheten.

Stolta syster. Kom ihåg min tappre bror
Vi är långt flera än du tror

Som har ett annat sätt att leva. Som har ett annat ideal.
Vi är de kantstötta och skeva men det är i varje fall vårt eget val
Låt någon annan va normal, ren och lycklig, sund och smal
Vi ska vara deras freaks och original.

Kvinnodag och födelsedagsbarn

Nu jävlar ska jag göra tårta för Lovisa fyller år idag. Hej hopp.
Bild kommer sen, självklet.

En hemmafru-nörd

Jag har inte varit i skolan idag heller, men uh, det suger verkligen att vakna.
Istället åkte jag och R till hans mamma och han fick sin födelsedagspresent av henne, en ny iphone så nu har jag hans gamla.
Hejsan hoppsan vad trevligt med en FUNGERANDE lur för stunden.
Sen åkte vi och handlade och han gjorde käk (jag är ju som bekant inte så jävla haj på det där..)
så istället diskade jag. Plus att eftersom jag är rökare är det jag som får ta hunden på kvällarna, inte så jävla roligt nu när det snöar och är äckel-kallt.
Anyhow, jag gillar't. Jag gillar att få skrota omkring och vara hemmafruisch-nördisch även om det är en sådan som inte kan laga mat.

En helt vanlig dag i mitt liv

Hundliv.
Skitliv.
Apliv.
Pissliv.

Men, okaj, jag är in. Jag är med.
Jag går ALL in och jag synar inte längre.

Skola på dagarna, pojkvän på kvällarna och däremellan lite enmanna-party.

Det funkar la.

Tillsammans är man mindre ensam

Idag har jag varit på vårdcentralen i Åsa för att ta blodprov.
Det var min gamla barnläkare, S. Furborg som jag fick prata med.
Jag blev alldeles varm inombords av att se hans kloka, snälla ögon bakom dom runda glasögonen.
Men när jag berättade varför jag var där skämdes jag, som en liten hund.
Undrar om han kände igen mig, eller mitt namn.
Skulle ju inte tro det men om han gjorde det, då skäms jag.

http://www.youtube.com/watch?v=YLaz4S5q7VY

En låt som BÖR lyssnas på.

Nu ska jag läsa "tillsammans är man mindre ensam" och låta bli att gråta.

Ingen fågel förflyger sig hit i min
undanskymda vrå,
ingen svart svala som bringar längtan,
ingen vit mås som bebådar storm…
I klippors skugga håller min vildhet vakt,
färdig att fly för minsta rassel, för nalkande steg…
Ljudlös och blånande är min värld, den saliga…
Jag har en port mot alla fyra vindar.
Jag har en gyllene port mot öster - för
kärleken som aldrig kommer,
jag har en port för dagen och en annan för vemodet,
jag har en port för döden - den står alltid öppen.

It's ON

Helvetes-natt inatt. Ångest och samvetskval, vrida och vända och räkna fläckar i taket. Det är underbart när man fuckar upp saker så illa som jag gör.
Men blev hämtad vid 6 imorse och fick lite skäll. Mycket förståeligt. Men han har slutat skälla så nu är det bara jag som slår på mig själv.
Det är en galen värld jag lever i minsann.

Men försöker ta nya tag. Eller nåt. Jag kom ju hem. Brukar inte höra till vanligheten när jag spårar sådär.
Men det är svårt det där samvetet alltså, skuld å skam kallas det visst. Vill ju bara egentligen fortsätta.
Värt.