...

Hur dog han?
Han hoppade ut i tomheten.

Stolta syster. Kom ihåg min tappre bror
Vi är långt flera än du tror

Som har ett annat sätt att leva. Som har ett annat ideal.
Vi är de kantstötta och skeva men det är i varje fall vårt eget val
Låt någon annan va normal, ren och lycklig, sund och smal
Vi ska vara deras freaks och original.

Kvinnodag och födelsedagsbarn

Nu jävlar ska jag göra tårta för Lovisa fyller år idag. Hej hopp.
Bild kommer sen, självklet.

En hemmafru-nörd

Jag har inte varit i skolan idag heller, men uh, det suger verkligen att vakna.
Istället åkte jag och R till hans mamma och han fick sin födelsedagspresent av henne, en ny iphone så nu har jag hans gamla.
Hejsan hoppsan vad trevligt med en FUNGERANDE lur för stunden.
Sen åkte vi och handlade och han gjorde käk (jag är ju som bekant inte så jävla haj på det där..)
så istället diskade jag. Plus att eftersom jag är rökare är det jag som får ta hunden på kvällarna, inte så jävla roligt nu när det snöar och är äckel-kallt.
Anyhow, jag gillar't. Jag gillar att få skrota omkring och vara hemmafruisch-nördisch även om det är en sådan som inte kan laga mat.

En helt vanlig dag i mitt liv

Hundliv.
Skitliv.
Apliv.
Pissliv.

Men, okaj, jag är in. Jag är med.
Jag går ALL in och jag synar inte längre.

Skola på dagarna, pojkvän på kvällarna och däremellan lite enmanna-party.

Det funkar la.

Tillsammans är man mindre ensam

Idag har jag varit på vårdcentralen i Åsa för att ta blodprov.
Det var min gamla barnläkare, S. Furborg som jag fick prata med.
Jag blev alldeles varm inombords av att se hans kloka, snälla ögon bakom dom runda glasögonen.
Men när jag berättade varför jag var där skämdes jag, som en liten hund.
Undrar om han kände igen mig, eller mitt namn.
Skulle ju inte tro det men om han gjorde det, då skäms jag.

http://www.youtube.com/watch?v=YLaz4S5q7VY

En låt som BÖR lyssnas på.

Nu ska jag läsa "tillsammans är man mindre ensam" och låta bli att gråta.

Ingen fågel förflyger sig hit i min
undanskymda vrå,
ingen svart svala som bringar längtan,
ingen vit mås som bebådar storm…
I klippors skugga håller min vildhet vakt,
färdig att fly för minsta rassel, för nalkande steg…
Ljudlös och blånande är min värld, den saliga…
Jag har en port mot alla fyra vindar.
Jag har en gyllene port mot öster - för
kärleken som aldrig kommer,
jag har en port för dagen och en annan för vemodet,
jag har en port för döden - den står alltid öppen.

It's ON

Helvetes-natt inatt. Ångest och samvetskval, vrida och vända och räkna fläckar i taket. Det är underbart när man fuckar upp saker så illa som jag gör.
Men blev hämtad vid 6 imorse och fick lite skäll. Mycket förståeligt. Men han har slutat skälla så nu är det bara jag som slår på mig själv.
Det är en galen värld jag lever i minsann.

Men försöker ta nya tag. Eller nåt. Jag kom ju hem. Brukar inte höra till vanligheten när jag spårar sådär.
Men det är svårt det där samvetet alltså, skuld å skam kallas det visst. Vill ju bara egentligen fortsätta.
Värt.