Det blir lite lättare med alla ljusslingor, ljusstakar och mys såhär när det närmar sig jul.
Jag har så fina vänner, såna som håller mig på banan.
Det kan bli så märkligt, ibland.
Igår satt jag och var halvvägs iväg i mitt huvud, för ibland tappar man kontrollen över tankarna och då går det undan vill jag lova, och precis när huvudet hade bestämt sig för att strunta i allt fick jag ett så lägligt sms, och sen samtal.
Av en vän.
Utan att han ens visste det, så besparade denna vän mig förmodligen en hel del katastrof.

Istället fick jag vara med i något jag inte räknat med senare på natten och jag bara glömmer hur ont jag får av att stå och se på, när människor som jag tycker så förbenat mycket om blir skadade.
Men jag har inte så mycket styrka eller så många kilon att sätta emot, och det var inte läge för att prata alla ur situationen.
Dessutom är blod inte min starka sida, på sant.
Så jag lappade och lagade trasiga vänner, för att sedan åka hem mitt i dimman, mitt i natten och det lilla jag sov var inte tillräckligt för att orka med skolan idag och helt ärligt så struntar jag i den lite nu såhär på jullovs-kanten.
Jag är färdig med det mesta i arbetsväg. Dessutom var jag orolig.
Färdig...
Det är ord jag aldrig trodde jag skulle använda i skolsammanhang.

Så med bomull i magen, och ludd i hjärnan och ett stänk av stolthet så säger jag godnatt för idag.