Just nu är jag inne i en jagvillingenting-period.
En period när tröskeln till allt som bör göras inte går att komma över.
Lyckades idag - efter 3 veckors tids tänkande på det, att städa mitt rum.
Men det är väl det enda.
Det händer absolut ingenting på någon front, eftersom jag är så ovillig att ta tag i det.
Men jag tänker lite såhär, att det får vara så just nu.
Jag får vara en slashas och en dagdrivare.
En sån som bara hänger med vänner istället för att ta itu med måsten.
För jag tänker inte lägga allt för mycket energi på mina måsten, nu när det börjar bli höst.
Då vet jag vart jag hamnar, och jag tänker inte hamna där igen.
Alla krav får vänta tills i vår, eller nåt liknande. Då kan jag lita på mig själv igen :-)