Fittsvamel en fittnatt

Exakt 1 minut över 12 var jag klar med storstädningen av Bryggan 5's tvrum, badrum och mitt egna rum.
Det hela började med en arg, bitter och hungrig Karin. Hon hade ingen mat hemma, och på kontot var där bara minus. Så många minus att man inte ens kunde tro sina ögon. Och som bekant är, är det svårt att köpa mat när man har minus på kontot. Även om det bara skulle vara ett enda litet minus. Så är det ju ett nej. För ett NEJ är ett NEJ! Hur som haver så fick den arga fröken, jag, syn på alla jävla glittrande konstiga såkallade dekorationer på (lyssna noga nu) alla lysknappar i hela uppehållsrummet. På dörrar. På väggar. Ja, över - jävlar - allt glittrade det. Sen var det ju guldigt glitter runt den där tv'n.. Sen såg jag smällkaramellerna i alla dessa olika klämchecka färger och former. Och sen, sist men verkligen inte minst, fick jag syn på småtomtarna som hängde i dörrhandtagen på ALLA dörrar. Det vill säga även skåpsluckor och vidare in i oändligheten.
Så det slog slint i huvudet på den redan upprörda, uttråkade mig. Jag plockade bort precis ALLT. Det enda jag lämnade kvar var ljusstaken i fönstret. Men mest för att jag ska se när jag ska ut och röka på natten förstår ni.
Men efter detta, så slog ju insikten om att det var julafton imorgon till ÄNNU hårdare än påvägen hem från göteborg.. Och det var liksom inte vad jag behövde inse just då, för måendet var kanske inte riktigt helt hundra redan. Så för att inte balla över och göra någonting helt jävla skogstokigt så börjde jag plocka undan, jag STÄDADE tamejfan bort ångesten i nån timma. Sen diskade jag, flyttade micron och torkde bort ÅR av elever och deras föda.
Så exakt, 1 minut över tolv. För exakt i detta nu 40 minuter sedan så blev jag klar med städa bryggan föredetta sunkhålan 5. Och nu är det julafton, och jag pratar skånsk högt när jag skriver. Det innebär alltså att jag SKRIVER på skånska, bred jävla ful skånska, och detta förstår ni...innebär för ER att ni måste LÄSA allt på skånska. Gärna såhär sent, när ni är förbannat ledsna och dagen nu har bävat inför i en hel jävla månad finally är här, efter för lite mat och lite för lite sömn som vanligt så blir det faktiskt en rätt underhållande mix. Alltså, ni kanske inte har roligt, men jag skiter tamejfan i vad ni har och inte har, men jag menar att jag har roligt.. eller aa, mindre tråkigt, och tänker inte jättemest på att det nu är julafton 2011 och detta är TREDJE gången i mitt liv jag firar julafton utan familj. Det är 2 året i rad.

Nu blev deti nte underhållande längre, så jag frångår ämnet och skriver såhär; Jag är numera Kapten Träben, efter crossvurpan på trottoaren. Jag kan tamejsjutton knappt gå.. Fortfarande. Detta är en vecka sedan.
Sen ser jag ut som någonting katten släpat in.. blek, finnig, feta stora äckliga jävla blåmärken över jävlar allt. Särskilt ena underarmen, och ena höften. Armen kan jag tacka BLAZE för. Kimpansens lilla underbara söta vovve som dampar loss och är fem månader men väger antagligen redan lika mkt som mig.. eeehm eller nåt.
För i helvete.
Nu går jag och lägger mig.
Orkar inte höra mer skånska från mig själv.
Och tänkter sova bort varenda minut jag kan av denna jävla vidriga pissjul.
Jag hoppas innerligt att tomten en vacker dag straffar dessa skyldiga små nissar för mitt lilla lidande.

Okej, inte på skånska. Jag ska sova. Jag är fan inte bra på att vara ensam.. blir lätt, uttråkad och manisk.
Puss och kram, och hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det ÖSREGNAR på varenda person som firar jul lyckliga som ledsna. Och sedan hoppas jag innerligt att eran jul också består av brustna hjärtan och en bön på bara knän till er mor om att få komma hem en enda jävla dag under året.
Hoppas att eran mamma ockspå sa nej.. Då jävlar vet ni hur många timmars tröstande det krävs.
Tror inte det finns tillräckligt många, om jag ska vara ärlig. Vissa saker förlåter man liksom inte.

God jul, puss, love, god fortsättning, god efterrätt, god person. Nej - kannibalism blir det då.. shame on you...